This site is for testing only. Don’t upload valuable research as testing data will not be maintained.

Search Results

Advanced Search

Note: Layers are contributed from many sources by many people or derived by computer and are the responsibility of the contributor. Layers may be incomplete and locations and dates may be imprecise. Check the layer for details about the source. Absence in TLCMap does not indicate absence in reality. Use of TLCMap may inform heritage research but is not a substitute for established formal and legal processes and consultation.

Log in to save searches and contribute layers.
Displaying 1 result from a total of 1:

Details

Latitude
25.234
Longitude
96.9165
Start Date
2017-03-13
End Date
2017-03-13

Description

Translation (Rita Seng Mai) Once upon a time, there grew a huge tree in a jungle. On the top of the tree, a formel built a nest and was living with her children. On the ground under that tree, there was a wild sow. She had many boarlets too. And a wild cat was living in a small tree beside that big tree. He was thinking of an idea of how to find food for himself. He was too lazy to find food from a distant place. He said to a formel, "My neighbour! The wild sow living under the tree is always waiting for the time when you go out to search for food. She is thinking to destroy the tree and eat your children." The formel believed his words. So, she did not go anywhere because she thought, "If this tree falls, I will have to carry my children and escape from here." The next day, the wild cat went to the wild saw and said, "My neighbour sow! The formel is always planning to eat your boarlets and feed her children while you are away from your place. I overheard their conversation yesterday." The sow also believed the wild cat. Both the formel and the wild sow totally believed him. So, they were just looking after their children without going out to find food. For a long time, they didn't go outside to search for their food. After many days, they died because of starvation. The hawk family died first. At that time, the wild cat climbed the tree and ate all of them. A few days later, the wild boarlets died. The wild cat ate them too. But the mother sow didn't die. Then, she thought, "I can't stay like this anymore. All of my babies died because of starvation. I have to find food to survive." And she told the wild cat, "You are a wicked animal. I will never believe you again! Stay away from me." Then, they lived far from each other. Transcription (Lu Awng) Moi shawng de e da, ndai maling kaba langai mi kaw e da hpun kaba langai mi tu ai da. Dai hpun dai kaw gaw hpun ndung kaw e galang langai mi sa tsip tsip nna kasha ni hkai kasha ni kraw re na nga ai da. Re yang she dai hpun pawt kaw gaw wa du langai mi nga ai da. Wa du dai mung kasha hkai re na nga ai da. Dai hpun kaba makau kaw e hpun hte yep re dai kaw sha gaw hkan langai mi dai kaw na hpun kasha pawt kaw gaw hkan langai mi nga ai da. Dai hkan dai gaw shi gaw shi na lusha sha na matu lu lu, lu sha na matu shi gaw hpaji daw ai da. Kaga de tam sha sa na matu grai lagawn ai shi gaw dai majaw shi gaw bawnu shaw hpaji daw sai da. Dai shaloi she ndai galang hpe e galang hpe bai tsun ai da, e jinghku galang e, na npu e nga ai wa du gaw nang lusha tam hkawm mat na hpe mung shi grai ra taw nga ai ngu da. Shaloi jang e she ndai nang na ndai hpun ndai hpe shi dai hkrai dai shi na wa hte kawng hte e hpun ndai hpe kran daw nna dai kasha ni hpe e shi sha kau na nga na shi myit taw nga ai ngu na dai hku tsun ai da. Dai shaloi gaw ndai galang gaw dai ga kam na she kaja wa nan kade mung n sa hkra re na hpun ndai lama daw wa yang gaw nye kasha ni hpe e ngai hpai hprawng ra na re ngu na myit nna shi gaw kade mung nsa sha nga taw nga ai da. Shing rai na she le wa du kaw bai sa ai da, hkan ndai gaw wa du kaw bai sa na she e jinghku wa du e ndai na ntsa kaw nga ai galang gaw nang lusha tam sa mat na hpe grai ra nga ai. Nang hkawm mat jang na kasha kalung naibawm ni hpe e shi hta sha na, hta la na shi kasha ni hpe jaw sha na nga na dai hku na myit taw nga ai. Shan nu ni shana tsun ai ngai na nngai ngu na dai hku na tsun ai da. Dai shaloi gaw ndai wa du mung kam nna she galang shi kasha galang yen nu ni shi kasha hpe hta sha kau ya na hkrit rai, ndai galang yen nu ni mung ndai hpun daw wa yang e shi kasha ni hpe e ndai wa du sha kau ya na re ngu na ndai galang wa mung dai kam re na she ndai hkan a ga kam nna she kade mung nsa ai da. Wa du mung kade mung nsa, shat mung n sa tam, ndai galang mung shat mung nsa tam mat re na kasha ni e sin hkrai sin, sin hkrai sin re na grai aten na hkra sin ai da. Sin ai shaloi gaw ndai galang kasha ni hte e kanu mung i ndai wa du kasha hte wa du kanu ni mung rai na she shanhte gaw nau kawsi kyet mat ai majaw shanhte gaw shi hte shi re na si mat ai da. Galang ni shawng si ai da, galang ni shawng si rai yang she, kaja wa ndai hkan ndai gaw galang yen nu ni shawng si mat jang she dai kaw e lung na shi gaw galang na galang kalu ni hte galang kanu hpe mung re na shi gaw sha kau re da. Dai shaloi she hpang e mung wa du yen nu ni mung shat kaw si hkyet nna bai si mat re shaloi gaw shi gaw wa du kasha ni hpe mung bai sha kau re na dai hku nga mat ai da. Dai hku nga taw nga re yang she ndai wa du kanu mung i kade nna ai gaw i, ngai hkrai nga n byin sai. Ngai gaw lusha she tam sha sa na nye kasha ni mung si mat sai gaw ngu na shi gaw lusha bai tam hkawm re na ndai hkan e gaw nang gaw ndai daram ram myit magaw rawng ai ya kaw na gaw nang tsun ai ga gaw galoi mung n kam sai. Dai re majaw gaw anhte wa du ni nga ai makau kaw mung nang gaw anhte hte ni htep ai shara kaw hkum nga sa, shanhte gaw dai kaw nna mung kaga ga rai nna nga mat wa re na, kadai mung kadai myit hkawn ai hku na tam sha mat rai ma ai da, ngut sai.

Sources

ID
tc0e88
Source
https://catalog.paradisec.org.au/repository/KK1/1877

Extended Data

ID
KK1-1877
Languages
Jingpho - kac
Countries
Myanmar - MM
Publisher
Keita Kurabe
Contact
admin@paradisec.org.au
License
Open (subject to agreeing to PDSC access conditions)
Rights
Open (subject to agreeing to PDSC access conditions)